Sociala media på frammarsch men social värme lyser allt mer med sin frånvaro.

Internetworld frågade om jag ville skriva en krönika till Internetworld. Det gjorde jag och den publicerades i dagarna.
Här återger jag den på min egen blogg.

Adventsljusstakar och julstjärnor lös med vackert sken i våra fönster. Helgerna var fyllda av glöggfester och julstök. Det såldes mer fyrverkerier än någonsin trots strängare förbud och regler. Vi har firat ännu en jul och ännu ett nyår.
  Nätet var inget undantag. Vi skickade jul- och nyårshälsningar kors och tvärs. Både stora och mindre webbplatser julpyntades och i de sociala nätverken var aktiviteten minst sagt hög. Virtuella fyrverkeripjäser lös upp Internet och sociala media mer än någonsin.
Men, var alla med på de digitala festligheterna?
Har du tänkt på vad som egentligen händer med umgänget när vi flyttar över mer och mer av våra interaktioner till de sociala nätverken?
Sociala nätverk stärker och upprätthåller i många fall våra befintliga relationer, inte minst håller de gamla relationer vid liv som annars skulle runnit ut i sanden. Vi får på många sätt ta del av andras lycka med hjälp av delade bilder och filmer. Men de digitala relationerna saknar dock något som verkliga levererar på ett oslagbart sätt – värme.
Sociala nätverk, typ Facebook, LinkedIn, Apberget, Lunarstorm, MySpace, Playahead, Bilddagboken mm skiljer sig alla starkt ifrån den verkliga världen på ett sätt – du måste bli inbjuden eller godkänd.
  Till skillnad från det publika torget där människor förr i tiden möttes runt en kokande glögg-gryta för att lyssna på en julkör eller bara umgås med nära och kära så flyttar vi i de digitala motsvarigheterna till torget in våra möten i stängda rum. De vi inte känner blir utestängda i kylan, för att inte tala om de som inte ens är uppkopplade på nätet.
Varför blir det så här? Självklart är en orsak ekonomiska förutsättningar. En del människor har helt enkelt inte råd med en dator eller en fast uppkoppling på nätet. Men om vi bortser från det?
Den största skillnaden skulle jag vilja säga är avsaknaden av det passiva deltagandet. I vår verkliga värld. Där är det helt ok att bestämma sig för att gå till julfirandet på Skansen. Där kan du gömma dig i folkhavet och ta del av en social tillställning utan att för den delen tvingas känna någon i förväg. Du kan stå tyst och njuta av sorlet från rösterna kring dig utan att egentligen höra vad de säger. Du kan delta utan att för den delen faktiskt bli synlig. Smaka glöggen, tända ett ljus och stämma in i julsången. Det här är än så länge helt omöjligt i ’sociala nätverk’.
Nu är julen över för den här gången. Det nya året har vi ringt in för länge sen. Ett nytt digitalt år rusar fram fortare än någonsin. Men, stanna upp för en sekund och tänk – vad kan vi göra till nästa jul för att öppna upp våra sociala gränser och bjuda in fler människor till vår värme? Var skjuter vi av vårt digitala fyrverkeri så att fler än våra närmaste kan imponeras av stjärnbollar och kometer.
Kanske ett nytt socialt nätverk där vi umgås verkligen socialt. För namnet till trots så är dagens sociala nätverk först och främst VIP nätverk. Sociala i dess verkliga benämning är de inte. Det vill jag kalla dem först när jag ser någon av alla ensamma pensionärer eller uteliggare ståendes vid sidan om men ändå deltagande.